Det första jag hörde var en bil som for iväg.

Jag kunde höra mig själv andas tungt. Det var ljust, och dagsljuset stack i ögonen, mina ögon var slutna men det stack ändå. Innanför ögonlocken var det svart, men det starka dagsljuset låg som en hinna utanför och ville tränga in.

Jag kisade en aning.
Det sved till.
Jag slöt snabbt igen ögonen.
Mörker igen, skönt.

Jag försökte fokusera på vad jag har drömt om. Jag visste bara att jag inte ville vakna. Just i denna sekund hade jag ingen som helst uppfattning om vart jag var eller vad som väntade mig när mitt medvetande skulle klarna.

Drömmen fanns där, någonstans i dimman. Kunde inte komma ihåg vad den handlade om, men känslan hängde kvar. Skön, varm och trygg.

Jag ville komma tillbaka till den fast jag inte visste vad den handlade om.

God morgon världen.