Okej, nu äre som så att jag ska äntligen få en operation av min kära lilla nos eftersom näsväggen har vuxit snett och det gör att jag andas tungt. Antingen i slutet på detta år eller efter årsskiftet. Läcker jag kommer se ut efter det, att ha typ två tamponger i näsan. Nä men två rör som ska få allt att hela. Gör dom fel så hugger jag dom, känner jag smärta under operationen kommer jag att hemsöka sjukhuset i all framtid. Tillbaka dit jag var. Jag har varit tvungen att ta mej tid att fara till Mr.x lägenhet och hämta mina saker. Usch, jag vill verkligen inte.

Vem fan har sänt blommor till mej!? och varför?! så passande tajming alltså. Hmm, mystiskt. Ska jag verkligen behöva må sämre i detta nu? NÄ, men det är säkert det som är meningen. Det räckerfaktiskt med att jag redan är en trasig kvinna som alltid misslyckas med allt.

Nu ska jag hämta solbrillorna och vinterjackan och sätta mej på balkongen med en kopp kaffe och ett paket cigg och bara titta på hur vacker hösten är. Då allting ruttnar och förgås, man kan sitta på en sten i skogen och titta på när löven faller mot det ruttnande underlaget i timmar och bara njuta av stanken från allt som dör. för att sedan om några månader helt upphöra att existera under ett täcke av snö och is som sedan smälter fram som en brun gegga utan former och struktur... Fan va ja älskar hösten

The script - before the worst

Knowing things would never been the same,
with your empty heart, and mine full of pain
so explain to me how it came to this?