Sparkcykel är nog inte en av mina starkaste egenskaper.

Efter vi tatuerade oss var jag tvungen att gå omkring och halta för att ta mej någonstans när jag hade fått på mej mina fina slitna tygskor. Det var inte skönt att ha det på min nya tatuering, men jag skuttade fram lite här och var för att det skulle gå mycket snabbare. Jag måste få tillägga att min käre Gurka, även kallad Johan, hade väldigt svårt att hålla skadeglädjen inom sig. Väl hemma från stan är min fot uppsvälld. Ganska väntat faktiskt. Men då blev jag ju så klart äckligt sugen på snus och eftersom jag inte kan ha skon på foten vare bara att he på sig en tjocksocka, och nej jag gick inte utan en sko till statoil med Louise. Jag fick en brilliant ide.
Agnes har en sparkcykel! jag ringde min kära 10-åriga syster på hennes telefon och frågade vars den var och att jag skulle ta den, till svar fick jag ett väldigt frågande "oookeeeeej" som mer lät som varför i helvete ska DU ha den. Men sagt och gjort, med sparkcykeln i min hand och Louise på min vänstra sida begav vi oss till statoil, där jag var tvungen att gå in utan en sko, tyvär, det är den bittra sanningen. Men ingen la väl märke till det, hoppas jag. Sen efter jag fick mitt kära snus försökte jag mej på att röka samtidigt som jag försökte hantera denna jävla sparkcykel som definitivt inte var gjort för min längd. Det gick inte så bra, och Louise önskade mej ingen lycka, hon hoppades mer på att jag skulle fastna i en grop, ramla och göra mej illa. Mina vänner är underbara! Idag har jag alltså konstaterat att sparkcykel inte är en av mina starka egenskaper. Sen begav vi oss till mormors hus för att tigga lite kaffe och snacka skit som alltid, se fula betty och desperata hemmafruar. Nu haver Louise lämnat mej ensam.

If you wasn't ready for another relationship,
tell me why you can hold hands with another girl,
right infront of my eyes?
You should have told me the truth.
Instead you let me see it.


Jag bjuder på detta, Amanda 15 år, dom 3 enstaka bilderna
som finns kvar från min gamla användare på gamla datorn,
resten råkade min mor fiffla bort.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0