Okej jag var väldigt ironisk. Det ända som gör mig någorlunda glad nu när man är så här sjuk som jag är, det är att jag vet att lilla Louise ligger 1 mil bort från mig och är precis lika sjuk som jag. Vi smsar varandra hela tiden och klagar och jämrar oss för att sedan kunna svara:
"Tro mig, jag vet precis hur det känns..!"

Det är lite tröstande.

Nä nu kliar det i halsen så jag ska hämta mig en glass.